Vattenkraft är den
energi som kan utvinnas ur strömmande
vatten. Strömmarna kan finnas i
vattendrag som rör sig genom jordens
gravitation, eller skapas genom temperaturskillnader i världshaven eller som tidvattenströmmar som beror av gravitationskraften från månens massa. Även konstgjorda vattendrag kan användas. Det man vanligen avser med vattenkraft är utvinning av den lägesenergi som vattnet har fått i sitt naturliga
kretslopp genom soldriven avdunstning följt av
nederbörd på högre liggande markområden. Vatten från
regn eller smält
snö samlas upp i floder och sjöar som fördäms och tunnlar inrättas från fördämningarna till turbiner på lägre nivåer. När vattnet från vattendammen strömmar ner till turbinen utvinns den energi som definieras av nivåskillnaden mellan vattenytan i dammen och nivån där turbinerna är placerade. Energin omvandlas i turbinen till mekanisk energi som driver elgeneratorer som producerar elektrisk energi. Fram till slutet av 1800-talet utnyttjades främst vattenkraften genom att placera skovelhjul i strömmande floder för drivning av exempelvis
kvarnar som malde
säd eller som drivkälla för smideshammare och andra direktdrivna maskiner där fabriken låg i direkt anslutning till vattendragen. Så småningom utvecklades effektiva vattenturbiner som kunde driva elgeneratorer där man på ett enkelt sätt kunde transportera energin i form av el-energi till olika platser som låg långt från själva produktionsplatsen av vattenkraftsutvinningen.