Vätebindning är en typ av
intermolekylär bindning, en
kemisk bindning som verkar mellan
molekyler. Den är svagare än
kovalent bindning och
jonbindning vilka är bindningar mellan atomer. Vätebindning brukar förklaras som en stark
dipolbindning som uppstår om den positiva delen av en
dipol består av en
väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (
kväve,
syre eller
fluor), men det är en förenkling; visserligen förekommer en dipolbindning mellan en protonerad atom, som syre, svavel eller kväve, och en motsvarande med "ledigt" elektronpar, men protonen kan "hoppa över" till den andra atomen och därmed bildas en saltbrygga eller jonbindning. I praktiken kan protonen sägas hoppa mellan dessa former.
