Spärrballonger är en form av
luftförsvar bestående av en mängd
gasfyllda ballonger förankrade i marken med kraftiga rep kring anläggningar som ska försvaras. Lågflygande fientligt flyg riskerar att flyga in i repen och skadas, och tvingas därför upp på hög höjd. På hög höjd får fienden svårare att sikta med sina bomber samtidigt som det egna
luftvärnet får bättre möjligheter att bekämpa fienden. Spärrballonger började användas under
första världskriget och användes med viss framgång under
andra världskriget men har därefter inte använts i någon större omfattning då modernt luftvärn även klarar av lågflygande mål och moderna flygplan kan släppa bomber och raketer ganska långt från målet. Ballongerna blir dämed en jämförelsevis dyr, manskapskrävande och oflexibel form av luftförsvar i förhållande till den nytta de gör. I modern tid har man dock åter studerat möjligheten att använda spärrballonger, då som skydd mot främst
helikoptrar. I Sverige förekom under 2:a världskriget spärrballonger över Karlskoga i Värmland för att skydda vapenindustrierna vid Bofors. Man använde tillvaratagna vinddriva engelska spärrballonger. Ballongerna reparerades i lokaler på närbelägna Degerfors Järnverk.