Ploiditet betecknar antalet
kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med detta antal kromosomer kallas
haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är
könscellerna (
spermier och
äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern kallas de
diploida (di = två). Under fosterutvecklingen och även senare under livet händer det i hjärtmuskeln och levern att celler delar sig ofullständigt. Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) precis som inför en normal celldelning, men cellen delar sig inte. Dessa "dubbelceller" har fyrdubbel kromosomuppsättning och betecknas som
tetraploida. Även celler med ännu högre antal kromosomer kan förekomma
polyploida. Syftet med detta är antagligen att hjärtmuskeln och levern har högre krav på
metabolism än normala kroppsceller och därför behöver kunna
transkribera fler gener samtidigt.