Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med detta antal kromosomer kallas haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är könscellerna (spermier och äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern kallas de diploida (di = två). Under fosterutvecklingen och även senare under livet händer det i hjärtmuskeln och levern att celler delar sig ofullständigt. Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) precis som inför en normal celldelning, men cellen delar sig inte. Dessa "dubbelceller" har fyrdubbel kromosomuppsättning och betecknas som tetraploida. Även celler med ännu högre antal kromosomer kan förekomma polyploida. Syftet med detta är antagligen att hjärtmuskeln och levern har högre krav på metabolism än normala kroppsceller och därför behöver kunna transkribera fler gener samtidigt.

Ploiditet vil si antallet kromosomoppsetninger man finner i en cellekjerne.

Ploiditet er talet på kromosomsett som krevs for at det skal vere mogleg å danne ei ny komplett celle. Talet på kromosomsett hos eit individ blir kalla det monoploide talet (x). Cellene sin ploiditet kan også variere i ei organisme. Hos menneska er dei fleste cellene diploide (inneheld to kromosomsett, eit frå kvar av foreldra) medan kjønnscellene (spermiar og eggceller) er haploide.

Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med detta antal kromosomer kallas haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är könscellerna (spermier och äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern kallas de diploida (di = två). Under fosterutvecklingen och även senare under livet händer det i hjärtmuskeln och levern att celler delar sig ofullständigt. Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) precis som inför en normal celldelning, men cellen delar sig inte. Dessa "dubbelceller" har fyrdubbel kromosomuppsättning och betecknas som tetraploida. Även celler med ännu högre antal kromosomer kan förekomma polyploida. Syftet med detta är antagligen att hjärtmuskeln och levern har högre krav på metabolism än normala kroppsceller och därför behöver kunna transkribera fler gener samtidigt.

Ploiditet vil si antallet kromosomoppsetninger man finner i en cellekjerne.

Ploiditet er talet på kromosomsett som krevs for at det skal vere mogleg å danne ei ny komplett celle. Talet på kromosomsett hos eit individ blir kalla det monoploide talet (x). Cellene sin ploiditet kan også variere i ei organisme. Hos menneska er dei fleste cellene diploide (inneheld to kromosomsett, eit frå kvar av foreldra) medan kjønnscellene (spermiar og eggceller) er haploide.