Ett ämnes
löslighet i ett
lösningsmedel är ett mått på hur stor mängd av ämnet som kan
lösa sig i en viss mängd av lösningsmedlet. En lösning med maximal mängd löst ämne kallas en mättad lösning. I en mättad lösning befinner sig det lösta ämnet i
kemisk jämvikt mellan lösningen och den olösta
fasen. Två ämnen som löser sig i varandra i vilka proportioner som helst kallas
blandbara. I den andra änden av skalan befinner sig
olösliga ämnen, som ämnen som bara löser sig i ytterst liten utsträckning något oegentligt kallas.
