Domkyrkosyssloman, titel för en prästerlig befattningshavare vid en domkyrka; i enstaka fall har en sådan tjänst innehafts av en lekman. Under medeltiden benämndes den oeconomicus cathedralis. 1686 års kyrkolag stadgade att vid varje domkyrka skulle finnas en särskild syssloman. Denne skulle ha tillsyn över domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård; en domkyrka var ett särskilt självägande rättssubjekt skilt från den domkyrkoförsamling vari den är belägen. Domkyrkosysslomannen tillsattes av biskopen med domkapitlets vetskap och samtycke. Vården av domkyrkan tillkom därmed ytterst biskopen och domkapitlet med sysslomannen som förvaltare. Domkyrkosysslomännens funktion var inte likformigt konstruerad i alla stift och sysslomän fanns ej heller vid alla domkyrkor (saknades i Lund, Göteborg, Luleå och Stockholm). Innehavaren av tjänsten som domkyrkosyssloman hade denna ofta i förening med en vanlig prästtjänst i domkyrkoförsamlingen (t.ex. domkyrkoadjunkt eller domkyrkokomminister].

Domkyrkosyssloman, titel för en prästerlig befattningshavare vid en domkyrka; i enstaka fall har en sådan tjänst innehafts av en lekman. Under medeltiden benämndes den oeconomicus cathedralis. 1686 års kyrkolag stadgade att vid varje domkyrka skulle finnas en särskild syssloman. Denne skulle ha tillsyn över domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård; en domkyrka var ett särskilt självägande rättssubjekt skilt från den domkyrkoförsamling vari den är belägen. Domkyrkosysslomannen tillsattes av biskopen med domkapitlets vetskap och samtycke. Vården av domkyrkan tillkom därmed ytterst biskopen och domkapitlet med sysslomannen som förvaltare. Domkyrkosysslomännens funktion var inte likformigt konstruerad i alla stift och sysslomän fanns ej heller vid alla domkyrkor (saknades i Lund, Göteborg, Luleå och Stockholm). Innehavaren av tjänsten som domkyrkosyssloman hade denna ofta i förening med en vanlig prästtjänst i domkyrkoförsamlingen (t.ex. domkyrkoadjunkt eller domkyrkokomminister].