Tvåsidiga djur (Bilateria) är en taxonomisk grupp i underriket flercelliga djur. Hos dessa djur är den vänstra kroppshalvan symmetrisk med den högra. Enskilda avvikelser för inre organ är möjliga. Det vetenskapliga namnet är bildat av latinets bi- och latus, alltså 'två-' och 'sida'. Bilateria är radiellt symmetriska djur som maneter och har en bog-och baksida, men inget fram och bak. För det mesta har tvåsidiga djur organ som utvecklas från tre olika könscellsskikt, som kallas endoderm, mesoderm och ektoderm. Nästan alla är bilateralt symmetriska, eller nära nog. Det viktigaste undantaget är tagghudingar, som uppnår nära radiell symmetri som vuxna, men är bilateralt symmetriska som larver.

• Acoela
• deuterostomier
• Nemertodermatida
• protostomier

Bilaterier eller tosidig symmetriske dyr er kjennetegnet ved en bilateralsymmetrisk kropp. Kroppen har m.a.o. bare én symmetriakse, som deler kroppen i en venstre og høyre side. Symmetrien er ikke nødvendigvis fullstendig (jf. menneskets hjerte) eller synlig i alle livsstadier (jf. pigghuder). De fleste flercellede dyr hører til bilateriene. Unntakene er nesledyr, ribbemaneter, svamper og Trichoplax. Også blant disse finnes det enkelte bilateralsymmetriske dyr, f.eks. nesledyrenes planulalarver.

Tvåsidiga djur (Bilateria) är en taxonomisk grupp i underriket flercelliga djur. Hos dessa djur är den vänstra kroppshalvan symmetrisk med den högra. Enskilda avvikelser för inre organ är möjliga. Det vetenskapliga namnet är bildat av latinets bi- och latus, alltså 'två-' och 'sida'. Bilateria är radiellt symmetriska djur som maneter och har en bog-och baksida, men inget fram och bak. För det mesta har tvåsidiga djur organ som utvecklas från tre olika könscellsskikt, som kallas endoderm, mesoderm och ektoderm. Nästan alla är bilateralt symmetriska, eller nära nog. Det viktigaste undantaget är tagghudingar, som uppnår nära radiell symmetri som vuxna, men är bilateralt symmetriska som larver.

• Acoela
• deuterostomier
• Nemertodermatida
• protostomier

Bilaterier eller tosidig symmetriske dyr er kjennetegnet ved en bilateralsymmetrisk kropp. Kroppen har m.a.o. bare én symmetriakse, som deler kroppen i en venstre og høyre side. Symmetrien er ikke nødvendigvis fullstendig (jf. menneskets hjerte) eller synlig i alle livsstadier (jf. pigghuder). De fleste flercellede dyr hører til bilateriene. Unntakene er nesledyr, ribbemaneter, svamper og Trichoplax. Også blant disse finnes det enkelte bilateralsymmetriske dyr, f.eks. nesledyrenes planulalarver.