Als Allophon (aus griech. allo „anders als“, fone „Stimme“, bed. „andersklingend“) bezeichnet man in der Linguistik eine lautliche Variante eines Phonems. Allophone werden auch als Phonemvarianten oder subphoneme Varianten bezeichnet.

Alofon (allofon) – realizacja fonemu zawierająca oprócz cech fonologicznie relewantnych również szereg cech nierelewantnych w zależności od pozycji głoski (w stosunku do innych) i mówiącego.

Allofoner är positionsbetingade varianter av ett fonem. De delar alltså fonemets distinktiva funktion, men uttalas olika, och motsvarar därför olika foner. Uttalet av "hög" och "hör" visar två allofoner av fonemet långt ö, och uttalas [ø:] respektive [œ:].

I fonetikk er en allofon en uttalevariant av et fonem.

En allofon (gr. ἄλλος allos "anden" + φωνή phōnḗ "lyd") er en variant af et fonem, der er begrænset til en særlig kontekst.

Als Allophon (aus griech. allo „anders als“, fone „Stimme“, bed. „andersklingend“) bezeichnet man in der Linguistik eine lautliche Variante eines Phonems. Allophone werden auch als Phonemvarianten oder subphoneme Varianten bezeichnet.

Alofon (allofon) – realizacja fonemu zawierająca oprócz cech fonologicznie relewantnych również szereg cech nierelewantnych w zależności od pozycji głoski (w stosunku do innych) i mówiącego.

Allofoner är positionsbetingade varianter av ett fonem. De delar alltså fonemets distinktiva funktion, men uttalas olika, och motsvarar därför olika foner. Uttalet av "hög" och "hör" visar två allofoner av fonemet långt ö, och uttalas [ø:] respektive [œ:].

I fonetikk er en allofon en uttalevariant av et fonem.

En allofon (gr. ἄλλος allos "anden" + φωνή phōnḗ "lyd") er en variant af et fonem, der er begrænset til en særlig kontekst.