För datortypsättningssystemet, se Latex (typsättningssystem).

Latex är dels mjölksaften från Heva Brasiliensis och dels det naturgummi som görs av mjölksaften. Latex är flytande i sitt grundtillstånd men kan fås att anta en något fastare form men med elastiska egenskaper. Flytande latex är ofta utspädd med ammoniak som dunstar när massan härdar. Av hälsoskäl rekommenderas därför god luftventilation vid produktion. Råvaran bör ej utsättas för temperaturer under 3°C, eftersom den då klumpar sig. Flytande latex ska även förvaras mörkt då solljus kan medföra en rosatonad missfärgning. Latex kan vara antingen naturlig eller syntetisk.

Gummiene (som også går under den mer generelle betegnelsen elastomerer), utgjør en stor og meget viktig gruppe polymere materialer. Det mest karakteristiske ved gummiene er at de har meget lave E-moduler (1-100 N/mm²) og høye bruddtøyninger (e_B = 300-1000%), samt at Glassomvandlingstemperaturen (T_g)er lavere enn ca -20^oC. De gjennvinner sin form praktisk talt øyeblikkelig, selv etter relativt store tøyninger.

L^AT_EX (Udtalt "Latek", skrevet som LaTeX i almindelig tekst) er et opmærkningssprog til tekstformatering lige som f.eks. HTML. Det vil sige, at man oftest under skrivning af en tekst kun angiver en strukturel/logisk beskrivelse (afsnit, fremhævet, fodnote osv.), mens den stilmæssige udformning (layout) af disse ting defineres særskilt.

Latex eller naturgummi er en hvid, mælkeagtig emulsion, der tappes gennem snit i barken på de 15-20 m høje kautsjuktræer, også kaldet gummitræet (Hevea brasiliensis), som vokser i tropeegnene – fortrinsvis i plantager. Af hvert træ kan der gennemsnitlig tappes ca. 7 gram latex om dagen. 100 g latex indeholder 30-35 g kautsjuk, som udvindes ved koagulering og videreforarbejdes til forskellige gummikvaliteter. Verdensproduktionen af naturgummi forudsiges at stige 4,3% årligt til 12,5 millioner ton i 2013.

För datortypsättningssystemet, se Latex (typsättningssystem).

Latex är dels mjölksaften från Heva Brasiliensis och dels det naturgummi som görs av mjölksaften. Latex är flytande i sitt grundtillstånd men kan fås att anta en något fastare form men med elastiska egenskaper. Flytande latex är ofta utspädd med ammoniak som dunstar när massan härdar. Av hälsoskäl rekommenderas därför god luftventilation vid produktion. Råvaran bör ej utsättas för temperaturer under 3°C, eftersom den då klumpar sig. Flytande latex ska även förvaras mörkt då solljus kan medföra en rosatonad missfärgning. Latex kan vara antingen naturlig eller syntetisk.

Gummiene (som også går under den mer generelle betegnelsen elastomerer), utgjør en stor og meget viktig gruppe polymere materialer. Det mest karakteristiske ved gummiene er at de har meget lave E-moduler (1-100 N/mm²) og høye bruddtøyninger (e_B = 300-1000%), samt at Glassomvandlingstemperaturen (T_g)er lavere enn ca -20^oC. De gjennvinner sin form praktisk talt øyeblikkelig, selv etter relativt store tøyninger.

L^AT_EX (Udtalt "Latek", skrevet som LaTeX i almindelig tekst) er et opmærkningssprog til tekstformatering lige som f.eks. HTML. Det vil sige, at man oftest under skrivning af en tekst kun angiver en strukturel/logisk beskrivelse (afsnit, fremhævet, fodnote osv.), mens den stilmæssige udformning (layout) af disse ting defineres særskilt.

Latex eller naturgummi er en hvid, mælkeagtig emulsion, der tappes gennem snit i barken på de 15-20 m høje kautsjuktræer, også kaldet gummitræet (Hevea brasiliensis), som vokser i tropeegnene – fortrinsvis i plantager. Af hvert træ kan der gennemsnitlig tappes ca. 7 gram latex om dagen. 100 g latex indeholder 30-35 g kautsjuk, som udvindes ved koagulering og videreforarbejdes til forskellige gummikvaliteter. Verdensproduktionen af naturgummi forudsiges at stige 4,3% årligt til 12,5 millioner ton i 2013.