Kransalger är en form av alger som växer i brack- och sötvatten och är vanligast i brackvatten. De påträffas på mjukbottnar där de fäster med rotlika trådar i bottensedimentet ned till 10 m djup. Kransalger lever i havsvikar, små och lugna vatten men också i älvar i fjälltrakter. Flera arter är beståndsbildande karaktärsväxter, framför allt i kalkrika sjöar och havsvikar. Kransalger är betydelsefulla ur ett ekologiskt perspektiv då de utgör ett viktigt habitat genom att bl.a. ge skydd och föda åt djur som sedan blir mat åt fåglar, fisk och evertebrater.

• Chara
• Lamprothamnium
• Lychnothamnus barbatus
• Nitella
• Nitellopsis obtusa
• Tolypella

Kransalger er en algegruppe som kun forekommer i ferskvann og av og til i brakkvann, og som er landplantenes nærmeste slektning. Kransalger blir flere desimeter store og ligner med sine kransstilte kortskudd litt på sneller. Kransalger foretrekker innsjøer og tjerner med rent og kalkrikt vann. I Norge forekommer 24 arter av kransalger:

• • Familie Nitellaceae Bessey
    • Nitella C. Agardh
      • N. opaca (Bruz.) C. Agardh – Mattglattktans
      • N. flexilis (L.) C.Agardh – Glansglattkrans
      • N. translucens (Pers.) C. Agardh – Blankglattkrans
      • N. batrachosperma (Reich.) A. Braun (= confervacea (Breb.) A. Braun) – Dvergglattkrans
      • N. mucronata (A. Braun) Miquel – Broddglattkrans
      • N. gracilis (Smith) C. Agardh – Skjørglattkrans
    • Tolypella (A. Braun) A. Braun
      • T. nidifica (O. Müller) Leonh. – Sjøglattkrans
      • T. normaniana (Nordstedt) Migula – Nordlandsglattkrans
      • T. canadensis Sawa – Kanadaglattktans
  • Familie Characeae S.F. Gray
    • Lamprothamnium J. Groves
      • L. papulosum (Bruz.) C. Agardh – Vormglattktans
    • Chara L.
      • C. braunii C.C. Gmelin – Barkløs småkrans
      • C. canescens Desv. & Lois. – Hårkrans
      • C. tomentosa L. – Rødkrans
      • C. aculeolata Kützing – Piggkrans
      • C. polyacantha A. Braun – Hårpiggkrans
      • C. contraria A. Braun ex Kützing – Gråkrans
      • C. baltica Bruzelius em. Wahlstedt – Grønnkrans
      • C. strigosa A. Braun – Stivkrans
      • C. vulgaris L. em. Wallr. – Stinkkrans
      • C. rudis A. Braun ex Leonhardi – Smaltaggkrans
      • C. hispida L. – Bredtaggkrans
      • C. aspera Deth. ex Willd. – Bustkrans
      • C. globularis Thuill. – Vanlig kransalge
      • C. virgata Kützing – Skjørkrans

Kransalge-Klassen (Charophyceae) er en lille klasse med kun én orden, Kransalger (Charales). Ordenen har ligeledes kun én familie, nemlig Kransalge-familien (Characeae). Disse alger er udbredt på alle kontinenter, undtagen Antarktis. De findes ret almindeligt i ferskvand, og nogle få kan også træffes i brakvand. To ordener af uddøde alger var nært beslægtede med Kransalge-ordenen, men de kendes kun fra fossiler af deres sporer. Plantens "blad" består af en række såkaldte "giantceller", der kan være op til flere cem i længden, og som danner forgreninger ved små knudepunkter, der består af små celler. Vækst sker fra enden af skuddet og planten er forankret i mudder eller silt ved hjælp af klare rhizoider (rodlignende organer). Både de hanlige og de hunlige formeringsorganer vokser frem ved knudepunkterne. De hanlige er kugleformede og ofte orange, mens de hunlige er aflange (se billedet). Den bladlignende del er dækket af kalk hos nogle kransalger, og det giver dem en sprød tekstur. Ofte lugter "bladene" grimt.

Kransalger är en form av alger som växer i brack- och sötvatten och är vanligast i brackvatten. De påträffas på mjukbottnar där de fäster med rotlika trådar i bottensedimentet ned till 10 m djup. Kransalger lever i havsvikar, små och lugna vatten men också i älvar i fjälltrakter. Flera arter är beståndsbildande karaktärsväxter, framför allt i kalkrika sjöar och havsvikar. Kransalger är betydelsefulla ur ett ekologiskt perspektiv då de utgör ett viktigt habitat genom att bl.a. ge skydd och föda åt djur som sedan blir mat åt fåglar, fisk och evertebrater.

• Chara
• Lamprothamnium
• Lychnothamnus barbatus
• Nitella
• Nitellopsis obtusa
• Tolypella

Kransalger er en algegruppe som kun forekommer i ferskvann og av og til i brakkvann, og som er landplantenes nærmeste slektning. Kransalger blir flere desimeter store og ligner med sine kransstilte kortskudd litt på sneller. Kransalger foretrekker innsjøer og tjerner med rent og kalkrikt vann. I Norge forekommer 24 arter av kransalger:

• • Familie Nitellaceae Bessey
    • Nitella C. Agardh
      • N. opaca (Bruz.) C. Agardh – Mattglattktans
      • N. flexilis (L.) C.Agardh – Glansglattkrans
      • N. translucens (Pers.) C. Agardh – Blankglattkrans
      • N. batrachosperma (Reich.) A. Braun (= confervacea (Breb.) A. Braun) – Dvergglattkrans
      • N. mucronata (A. Braun) Miquel – Broddglattkrans
      • N. gracilis (Smith) C. Agardh – Skjørglattkrans
    • Tolypella (A. Braun) A. Braun
      • T. nidifica (O. Müller) Leonh. – Sjøglattkrans
      • T. normaniana (Nordstedt) Migula – Nordlandsglattkrans
      • T. canadensis Sawa – Kanadaglattktans
  • Familie Characeae S.F. Gray
    • Lamprothamnium J. Groves
      • L. papulosum (Bruz.) C. Agardh – Vormglattktans
    • Chara L.
      • C. braunii C.C. Gmelin – Barkløs småkrans
      • C. canescens Desv. & Lois. – Hårkrans
      • C. tomentosa L. – Rødkrans
      • C. aculeolata Kützing – Piggkrans
      • C. polyacantha A. Braun – Hårpiggkrans
      • C. contraria A. Braun ex Kützing – Gråkrans
      • C. baltica Bruzelius em. Wahlstedt – Grønnkrans
      • C. strigosa A. Braun – Stivkrans
      • C. vulgaris L. em. Wallr. – Stinkkrans
      • C. rudis A. Braun ex Leonhardi – Smaltaggkrans
      • C. hispida L. – Bredtaggkrans
      • C. aspera Deth. ex Willd. – Bustkrans
      • C. globularis Thuill. – Vanlig kransalge
      • C. virgata Kützing – Skjørkrans

Kransalge-Klassen (Charophyceae) er en lille klasse med kun én orden, Kransalger (Charales). Ordenen har ligeledes kun én familie, nemlig Kransalge-familien (Characeae). Disse alger er udbredt på alle kontinenter, undtagen Antarktis. De findes ret almindeligt i ferskvand, og nogle få kan også træffes i brakvand. To ordener af uddøde alger var nært beslægtede med Kransalge-ordenen, men de kendes kun fra fossiler af deres sporer. Plantens "blad" består af en række såkaldte "giantceller", der kan være op til flere cem i længden, og som danner forgreninger ved små knudepunkter, der består af små celler. Vækst sker fra enden af skuddet og planten er forankret i mudder eller silt ved hjælp af klare rhizoider (rodlignende organer). Både de hanlige og de hunlige formeringsorganer vokser frem ved knudepunkterne. De hanlige er kugleformede og ofte orange, mens de hunlige er aflange (se billedet). Den bladlignende del er dækket af kalk hos nogle kransalger, og det giver dem en sprød tekstur. Ofte lugter "bladene" grimt.