Kaosforskning (engelska Chaos Theory) är den vetenskap där kaotiska egenskaper hos system studeras. Kaosforskning kallas även Kaologi (engelska Chaology). Kaosforskningen sträcker sig över flera ämnesområden till exempel matematik, fysik, ekonomi, meteorologi och ekologi. Kaotiska system är system där små förändringar i initialvärden (starttillstånd) ger stora och på sikt oförutsägbara skillnader i tillstånd, ett fenomen som har fått namnet Fjärilseffekten. Oförutsägbara skillnader kan uppstå även om systemet styrs av deterministiska lagar. Deterministiskt betyder att nästa tillstånd i systemet kan beräknas exakt om alla värden som beskriver systemets tillstånd är kända.

Kaosteori er en beskrivelse av visse ikke-lineære dynamiske systemer som under visse vilkår oppfører seg som et fenomen kjent som kaos. Et kaotisk system er blant annet svært sensitivt til startvilkårene (populært kalt sommerfugleffekten). Som et resultat av denne sensitiviteten vil et system med kaotiske trekk tilsynelatende oppføre seg tilfeldig med en eksponesiell spredning av feil, selv om systemet er deterministisk på den måten at systemet er godt definert og ikke inneholder tilfeldige parametere. Eksempel på slike systemer er atmosfæren, solsystemet, platetektonikk, turbulens, økonomi, folkevekst og mange forskjellige dissipative strukturer.

Kaosteori er det populære navn for det, der i videnskaben kaldes for Ikke-lineær dynamik.

Kaosteori er ei skildring av visse ikkje-lineære dynamiske system som under visse vilkår oppfører seg som eit fenomen kjend som kaos. Eit kaotisk system er blant anna svært sensitivt til startvilkåra (populært kalla sommarfugleffekten). Som eit resultat av denne sensitiviteten vil eit system med kaotiske trekk tilsynelatande oppføre seg tilfeldig med ein eksponesiell spreiing av feil, sjølv om systemet er deterministisk på den måten at systemet er godt definert og ikkje inneheld tilfeldige parametrar. Døme på slike system er atmosfæren, solsystemet, platetektonikk, turbulente væsker, økonomi, folkevekst og mange forskjellige dissipative strukturar.

Kaosforskning (engelska Chaos Theory) är den vetenskap där kaotiska egenskaper hos system studeras. Kaosforskning kallas även Kaologi (engelska Chaology). Kaosforskningen sträcker sig över flera ämnesområden till exempel matematik, fysik, ekonomi, meteorologi och ekologi. Kaotiska system är system där små förändringar i initialvärden (starttillstånd) ger stora och på sikt oförutsägbara skillnader i tillstånd, ett fenomen som har fått namnet Fjärilseffekten. Oförutsägbara skillnader kan uppstå även om systemet styrs av deterministiska lagar. Deterministiskt betyder att nästa tillstånd i systemet kan beräknas exakt om alla värden som beskriver systemets tillstånd är kända.

Kaosteori er en beskrivelse av visse ikke-lineære dynamiske systemer som under visse vilkår oppfører seg som et fenomen kjent som kaos. Et kaotisk system er blant annet svært sensitivt til startvilkårene (populært kalt sommerfugleffekten). Som et resultat av denne sensitiviteten vil et system med kaotiske trekk tilsynelatende oppføre seg tilfeldig med en eksponesiell spredning av feil, selv om systemet er deterministisk på den måten at systemet er godt definert og ikke inneholder tilfeldige parametere. Eksempel på slike systemer er atmosfæren, solsystemet, platetektonikk, turbulens, økonomi, folkevekst og mange forskjellige dissipative strukturer.

Kaosteori er det populære navn for det, der i videnskaben kaldes for Ikke-lineær dynamik.

Kaosteori er ei skildring av visse ikkje-lineære dynamiske system som under visse vilkår oppfører seg som eit fenomen kjend som kaos. Eit kaotisk system er blant anna svært sensitivt til startvilkåra (populært kalla sommarfugleffekten). Som eit resultat av denne sensitiviteten vil eit system med kaotiske trekk tilsynelatande oppføre seg tilfeldig med ein eksponesiell spreiing av feil, sjølv om systemet er deterministisk på den måten at systemet er godt definert og ikkje inneheld tilfeldige parametrar. Døme på slike system er atmosfæren, solsystemet, platetektonikk, turbulente væsker, økonomi, folkevekst og mange forskjellige dissipative strukturar.