La yurta, detta anche iurta o jurta (in mongolo: Гэр, Ger) è un'abitazione mobile adottata da molti popoli nomadi dell'Asia tra cui mongoli, kazaki e uzbeki.

Jurta – najpopularniejsza nazwa dla namiotu koczowników Wielkiego Stepu. W rzeczywistości słowo to pochodzi z języków tureckich, więc dotyczy jedynie tych, które można zobaczyć od Morza Kaspijskiego po Ałtaj. Na stepach Mongolii, od Ałtaju Zachodniego po Wielki Chingan, namioty te nazywają się ger.

Jurta (plural: jurtor) är ett slags tält som uppförs för att användas som bostad av flera nomadfolk i Sibirien, i synnerhet tunguser och jakuter, samt även förekommer på Kamtjatka, i Mongoliet och i Turkestan. En jurta är oftast kägelformig, med resning av smala bjälkar, utanpå stundom belagd med lera och grästorvor. På en fristående äril i jurtans mitt brinner en ständigt underhållen eld. Kring väggarna löper bänkar som också används som sovplatser. Ovanför dessa hängs husgeråd och vapen upp.

Jurta (ger, gher, kabitka, kherga) je tradicní obydlí kocovných kmenu z oblastí centrální Asie a Stredního východu, sestávající z drevené lehké konstrukce a plstové rohože.

Jurta – kilnojamas, veltinis, mediniais ramsciais itvirtintas Vidurines Azijos stepiu klajokliu bustas; palapine. Tradicine jurta yra apskritimo formos, dengiamaja medžiaga sudaro avies vilnos pluokštas. Mediniai remai sudaro žiedini karkasa, stoga remiancius polius bei duris. Šviesa i busto vidu patenka per viršuje padarytas angas (šangyraka), kurios nakti uždengiamos. Jurtos centre irengiama ugniaviete.

La yurta, detta anche iurta o jurta (in mongolo: Гэр, Ger) è un'abitazione mobile adottata da molti popoli nomadi dell'Asia tra cui mongoli, kazaki e uzbeki.

Jurta – najpopularniejsza nazwa dla namiotu koczowników Wielkiego Stepu. W rzeczywistości słowo to pochodzi z języków tureckich, więc dotyczy jedynie tych, które można zobaczyć od Morza Kaspijskiego po Ałtaj. Na stepach Mongolii, od Ałtaju Zachodniego po Wielki Chingan, namioty te nazywają się ger.

Jurta (plural: jurtor) är ett slags tält som uppförs för att användas som bostad av flera nomadfolk i Sibirien, i synnerhet tunguser och jakuter, samt även förekommer på Kamtjatka, i Mongoliet och i Turkestan. En jurta är oftast kägelformig, med resning av smala bjälkar, utanpå stundom belagd med lera och grästorvor. På en fristående äril i jurtans mitt brinner en ständigt underhållen eld. Kring väggarna löper bänkar som också används som sovplatser. Ovanför dessa hängs husgeråd och vapen upp.

Jurta (ger, gher, kabitka, kherga) je tradicní obydlí kocovných kmenu z oblastí centrální Asie a Stredního východu, sestávající z drevené lehké konstrukce a plstové rohože.

Jurta – kilnojamas, veltinis, mediniais ramsciais itvirtintas Vidurines Azijos stepiu klajokliu bustas; palapine. Tradicine jurta yra apskritimo formos, dengiamaja medžiaga sudaro avies vilnos pluokštas. Mediniai remai sudaro žiedini karkasa, stoga remiancius polius bei duris. Šviesa i busto vidu patenka per viršuje padarytas angas (šangyraka), kurios nakti uždengiamos. Jurtos centre irengiama ugniaviete.