Iliaden (klassisk grekiska Ιλιάς, Iliás) är ett epos som troligen är det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur. Iliaden behandlar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget, och är, tillsammans med Odysséen, ett av de två stora diktverk som traditionellt tillskrivs Homeros, en jonisk diktare. Huruvida Homeros har existerat och var upphovsman till båda dessa verk är mycket omdiskuterat, men det är troligt att dessa verk härstammar från en lång tradition av muntlig poesi. Iliaden och Odysséen dateras traditionellt till 700-talet f.Kr., men anses av vissa forskare vara senare.

Iliaden (gresk: Ιλιάς, Ilias) er en epos om en episode under den trojanske krig, og er ved siden av Odysseen et av de to store episke dikt som tilskrives Homer, en blind jonisk dikter. Det hersker tvil om hvorvidt Homer har eksistert, og om han var en enkelt person, men diktene dateres vanligvis til det niende eller åttende århundre f.Kr. De er den eldste kjente litteratur på gresk. Iliaden er skrevet på heksameter og består av 24 sanger (kapitler) på tilsammen omtrent 16 000 verselinjer. Den er skrevet på en jonisk-æolsk blandingsdialekt, med en rekke besynderlige former.

Iliaden er et græsk episk heksameterdigt i 24 sange. Iliaden tilskrives traditionelt Homer, som også skal have digtet storværket Odysseen, som er en efterfølger af Iliaden.

Iliaden (gresk Ιλιάς, Iliás) er eit epos som plar verte halde for å vere den eldste bevarte teksten på gresk, og med det også den eldste europeiske litteraturen. Iliaden tek for seg ein del av historia om kringssetjinga av byen Ilion (Troja), det vil seie trojanarkrigen. Iliaden er saman med Odysséen dei to store diktverka som vert tilskrive den ioniske diktaren Homer. Om Homer eigentleg har levd og om han verkeleg er opphavsmannen til desse verka er omdiskutert, men det er truleg at begge diktverka kjem frå ein lang tradisjon av muntleg poesi. Iliaden og Odysséen vert tradisjonelt datert til 700-talet fvt., men somme forskarar meinar at dei er seinare.

Iliaden (klassisk grekiska Ιλιάς, Iliás) är ett epos som troligen är det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur. Iliaden behandlar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget, och är, tillsammans med Odysséen, ett av de två stora diktverk som traditionellt tillskrivs Homeros, en jonisk diktare. Huruvida Homeros har existerat och var upphovsman till båda dessa verk är mycket omdiskuterat, men det är troligt att dessa verk härstammar från en lång tradition av muntlig poesi. Iliaden och Odysséen dateras traditionellt till 700-talet f.Kr., men anses av vissa forskare vara senare.

Iliaden (gresk: Ιλιάς, Ilias) er en epos om en episode under den trojanske krig, og er ved siden av Odysseen et av de to store episke dikt som tilskrives Homer, en blind jonisk dikter. Det hersker tvil om hvorvidt Homer har eksistert, og om han var en enkelt person, men diktene dateres vanligvis til det niende eller åttende århundre f.Kr. De er den eldste kjente litteratur på gresk. Iliaden er skrevet på heksameter og består av 24 sanger (kapitler) på tilsammen omtrent 16 000 verselinjer. Den er skrevet på en jonisk-æolsk blandingsdialekt, med en rekke besynderlige former.

Iliaden er et græsk episk heksameterdigt i 24 sange. Iliaden tilskrives traditionelt Homer, som også skal have digtet storværket Odysseen, som er en efterfølger af Iliaden.

Iliaden (gresk Ιλιάς, Iliás) er eit epos som plar verte halde for å vere den eldste bevarte teksten på gresk, og med det også den eldste europeiske litteraturen. Iliaden tek for seg ein del av historia om kringssetjinga av byen Ilion (Troja), det vil seie trojanarkrigen. Iliaden er saman med Odysséen dei to store diktverka som vert tilskrive den ioniske diktaren Homer. Om Homer eigentleg har levd og om han verkeleg er opphavsmannen til desse verka er omdiskutert, men det er truleg at begge diktverka kjem frå ein lang tradisjon av muntleg poesi. Iliaden og Odysséen vert tradisjonelt datert til 700-talet fvt., men somme forskarar meinar at dei er seinare.