Hästskor används för att skydda hästens
hovar mot slitage. Redan under
antiken använde man till en början ett slags sandaler av
läder eller
bast och senare av
järn som bands fast under hovarna. Man tror att hovbeslag av järn som
spikades fast i hoven med
söm började utnyttjas först på
300-talet e.Kr. I Sverige tycks hästskons uppgift från början ha varit att vintertid ge hästen ett säkrare fäste på is och hal mark. Det äldsta funna nordiska hovbeslaget som är från 700-talet är därför den s. k. isbrodden, en halvcirkelformig järnplatta med en tagg på undre ytan och i ändarna utsmidd till långa spetsar, som slogs genom hornet i tåväggen och böjdes. På nutidens hästskor finns hål med gängor där man har möjlighet att vid halt väglag skruva fast broddar. Den vanliga hästskon inom dagens hästsport tillverkas av järn, men inom travsporten förekommer lättare metaller och andra material samt mängder av andra typer och modeller. Det finns även specialskor till hästar med olika sjukdomar i sina hovar som exempelvis PG-skon som har en platta under hovens mittenparti, eller Easyboots som täcker hela hoven. Hästskor används på hästar även tillsammans med olika typer av
sulor.
